Den 22/11 uppmärksammar jag på http://www.fpes.se/ hemsida att det är en trivselträff den 23/11 för transvestiter. Min inre röst säger till mig att jag måste gå och att det är viktigt, jag inser att jag är ute på kort varsel och att jag inte förstår vem/vad jag ska maila för att fråga om jag får komma. Jahaaaaa, jag beslutar mig att strunta i det och dyka upp ändå.
Jag förberedde dessa frågor, för tänk om jag skulle få någon intervju?!
Förberedelse inför trivselträff
Transor:
- Hur transa-vänligt är Göteborg?
- Några speciella utekrogar ni föredrar/ undviker?
- Finns det någon speciell stadsdel man föredrar?
- Går du ofta på trivselträffar eller ex.mixxi på haket som anordnas regelbundet? Varför och varför inte?
- Pride-festivalen och båstadsträffen är det något du har besökt/ vill besöka ?
- Vilka krav och normer är det konkret?
- Hur upplever du samhällets normer och krav? Hur starka är de och hur mycket tror ni dem påverkar oss individer?
- Anser ni är begränsade i ert vardagliga liv som transpersoner än vad andra är?
- Vad tycker du det bästa är med att kunna våga uttrycka sin könsidentitet?
Hade plannerat att vara där tidigt som möjligt, allstå på pricken 19.00 då det började men självklart blev jag försenad(somnade på dirren när jag kom hem.)
Efter många nervösa trappsteg längst upp i lokalerna till salen 'Kammaren' och mötts av arga blickar när jag råkat kliva in i en sal där 70 åriga kärringar spelade bingo, kom jag äntligen fram till Kammaren.
Innan detta var jag inte speciellt nervös, men när jag möttes av 13 transor med upphöjda ögonbryn som lägger ner kaffe koppen samtidigt, slog det mig: Vad i helvete Jelena.
Med en darrande röst och med ben som viker sig presenterar jag mig själv ungefärligt såhär:
"HeeEeJ mitt namn är Jelena jag ska skriva ett PA arbete om transvestiter kopplat till samhället och dess normer eeh jag undrade om får vara här nu svammel svammel eetc..."
Transa- "Självklart- så länge det finns en stol ledig är du varmt välkommen"
Jag sätter mig ner och börjar prata med transan till höger, trevlig dam må jag säga. Diskussioner kringgår peruker, Lasse/lisa, smink, samhället och normer.
Min favvo transa(kan man säga så?) höjer glaset och klirrar med en sked mot det, och ger mig ordet. Jag gör en utförligare presentation. Reaktionerna är blandade. Vissa är jätte positiva och vill ställa upp på intervju, och andra lite mer skeptiska och tysta.
Jag hade 3 intervjuer under kvällen med Cilla, Atalanta och Angelica. Alla tre mycket trevliga varma och öppna. Frågorna jag skrivit var ganska ytliga i sig, men jag kände att jag inte ville gå in på djupet när jag crashat deras rave. Deras svar på frågorna är lika på några men skiljer sig med hårstrån, så himla kul med lite olika svar!!
Alla de 3 jag intervjuade var ... underbara. Jätte härliga människor och öppna, Jag behövde inte ens fråga fler om intervjuer utan folk ställde upp frivilligt. Min sista fråga tyckte jag var roligast att ställa, då dem blev så glada och kunde inte riktigt beskriva hur härligt det var.
Det var även fler som ville ställa upp på intervju, en yngre man(hade ej smink/peruk, au naturel i the face) ber om att få prata med mig, självklart säger jag att det går bra. Då han kommer han in i rummet ser jag att han har stilettoklackar på sig, pennkjol och tajt rosa sidenlinne. Det första han säger är " jag vill inte att du skriver ner något, spelar in, eller tar några namn" Självklart svarar jag att det går bra. Han fortsätter "jag ville egentligen bara fråga.... Vad tycker du om mina kläder?"
Haha. Så härligt!! Denne unge man gissar jag var kring 25-30 års ålder och var den ende som ryggade tillbaka när jag presenterade mig i början. jag antar att han var ny i transa livet? Han bytte även om senare när vi gick ut till vanliga kläder. Om jag sett denne man på gatan hade jag ALDRIG trott att han vore transa.
Efter varje intervju fick jag en e-post adress för att höra av mig senare! Alla de 3 transor jag intervjuade var någon typ av aktivister och ville "spread the word".
22.00 var trivselträffen slut, det kändes som så mycket jag fått uppleva under dessa 2,5 timma har jag inte upplevt på ett år. (Positivt sett)
De frågade mig även om jag ville dricka öl med dem senare, tyvärr var jag tvungen att åka hem...
Jag är så glad och lite chockad att jag blev så väl bemött, herrejissanes vilka trevliga goa människor!
Next stop är Haket, Mixxi måste givetvis besökas!
